torsdag 12 april 2018

Dagen efter

Dagen efter vi kom hem till Göteborg var vår bostadsrättsförening inbjudna till kommunens presentation av vad som kommer att byggas på Norra Älvstranden i framtiden. Några hundra meter från oss kommer Karlatornet att stå färdigt om tre år, nu håller man på med grundarbetena. Som tur är står byggnaden nordost om oss, så ingen skugga kommer hit. 73 våningar är rejält högt, vårt hus är bara på fem våningar. Hoppas det kommer lite nya och trevliga restauranger och butiker eftersom det kommer hit så många nya boende 


tisdag 10 april 2018

Hemma igen

Vi startade ganska tidigt från Vejbystrand och rullade norrut, stannade vid Torpasjöns rastplats söder om Kungsbacka för att tömma tankarna och packa ner kläder, matrester och vinflaskorna från Spanien i väskor. Och äta lunchsmörgåsar i bilen förstås! Det var lätt att köra upp till Göteborg eftersom trafiken var ovanligt gles på motorvägen. Vi kom fram på sena eftermiddan, packade ur bilen och jag körde den till uppställningsplatsen, norr om Torslanda på Hisingen. Tog bussen hem till Ceresplatsen och så var hela vinterresan slut!

Vi vill tacka Erik som tagit hand om posten under det här halva året, och alla som läst bloggen och skrivit trevliga kommentarer. Det finns nog risk att det blir mer bloggande nästa vinter också!

måndag 9 april 2018

Tillbaka till Sverige

Vi vaknade tidigt inför sista etappen utomlands. Vägen vi valde blev den kanske populäraste innan öresundsbron byggdes. Vi körde på Hamburgs nya fina förbifart utan att märka att storstaden låg bara några kilometer till vänster. Här lämnar vi tyska fastlandet och kör över Fehmarnbron

Första stoppet blev färjeläget i Puttgarten för resan över till Rödby. Det är kanske dags för rederiet att byta matsedel, eftersom de haft samma fem varmrätter i den enkla restaurangen de senaste minst tio åren

Efter tio mil i Danmark kom vi till Helsingör


På färjan åt vi de första wienerbröden på ett halvt år, jättegott!


Väl framme i Helsingborg inser vi att stans hamn inte platsar på tio-i-topp listan över Sveriges vackraste platser

Idag körde vi 53 mil innan vi kom till Vejbystrand och Ingvar och June, som hade dukat fram en äkta svensk middag: Fläskkotlett med tillbehör och sås. Jättegott, tack! Nu kommer vi att sova gott innan resans sista etapp till Ceresplatsen i Göteborg.


söndag 8 april 2018

Hannover

Idag körde vi 54 mil till Hannover. Eftersom det är söndag räknade vi med mycket trafik på motorvägarna av alla hemvändande bilister, men som vanligt var jag lite för betänksam då det var ovanligt lite bilar ute och körde, och som alltid på söndagarna: inga lastbilar.

Vi träffade Janiszewskis som vi känner sedan början av 70-talet, på kvällen åt vi gott på en italiensk restaurang. Husbilen står framför deras garage fram till i morgon förmiddag, då vi rullar norrut till färjerna Puttgarten-Rödby + Helsingör-Helsingborg. Sedan är vi i Sverige, härligt!

lördag 7 april 2018

Moseldalen och Kröv

Vi startade tidigt vid niotiden från Freiburg, och kom 42 mil senare till Moseldalen och Kröv, där Eva och Kristina, som vi tidigare träffat i Spanien, väntade på oss med stora kramar på en fin parkering alldeles intill Mosel, där vi står på första parkett två meter från floden

Fikasugna som vi var efter resan gick vi upp i byn och provade deras lokala variant av små pannkakor, fortsatte till en terass alldeles ovanför husbilarna och och drack det väldigt goda lokala vinet Kröver Nacktarsch, i fri översättning: Ändan bar i Kröver



För de som har lärt sig tyska i skolan kommer här en av flera olika berättelser om bakgrunden till den bara ändan i Kröver 

Eva och Kristina hade mycket att berätta om sina äventyr sedan vi rullade åt olika håll efter boule-tävlingen i Huercal-Overa för sex veckor sedan, och vi fick en väldigt trevlig dag i Kröv. På kvällen rullade Kristina med van hand en elastisk binda på min svullna vänstra fot, tack.



fredag 6 april 2018

En semesterdag

”Idag visade sig Freiburg från sin allra bästa sida!” säger Coosje när vi på sena eftermiddan sitter i solen framför husbilen. På förmiddan körde vi de 17 kilometrarna från Gasthof Fallerhof till ställplatsen i Freiburg, som ligger en kort promenad från centrum. När vi kom fram vid elvatiden fanns det fortfarande gott om lediga platser, och vi valde en plats med skön morgonsol. Nu på kvällen är ställplatsen full.

Väl inne i en av våra favoritstäder gick vi runt och tittade på husen, som vi egentligen känner bra sedan våra tidigare besök här. Lagom till lunchdags kom vi förbi en trevlig liten restaurang med detta sekels bästa chili-con-carne och en perfekt öl som var bryggt i Tysklands högst belägna bryggeri. Kanske har de blandat i tallbarr för smaken, de finns i alla fall på etiketten






Det typiska för Freiburg är de små kanalerna med vatten som finns längs gatorna i centrum, här med en cykel som konstverk


Sedan var det dags för kaffe och kaka. I Spanien finns det så få konditorier att vi alltid gick in på första bästa vi såg. I Tyskland är det däremot så gott om konditorier att först det fjärde konditoriet vi gick in i uppfyllde våra krav på sortiment, miljö och fin utsikt.

Så var det dags att gå tillbaka till husbilen och städa den (Coosje), tömma toatanken (Arne) och tvätta bort alla franska insekter som fastnat på bilens front och backspeglar. Nöjda ned dagens arbete satte vi oss i solen och läser våra böcker med hjälp av ett glas spanskt rödvin

Under hela resan norrut från Calpe har vi haft fint körväder: sol med lätta sommarmoln. Bara i bergen vid spansk/franska gränsen kom det tio regndroppar. Idag skiner solen som vanligt, träd, buskar och växter blommar vackert och fåglarna kvittrar i träden. Det är alltså vår på riktigt i södra Tyskland!

torsdag 5 april 2018

Freiburg

När vi vaknade i morse blåste det så hårt att husbilen skakade rejält i byarna. Det var alltså idealt väder för ställplatsens vindsurfare och redan vid åttatiden var den förste i vattnet. Så småningom var sju vindsurfare ute och seglade, på bilden syns en av dem. Och det snöklädda berget i bakgrunden när solen är på väg upp

I går kväll var vår plan att rulla till Freiburg på två dar, och första dan ta vägen över franska höglandet. Men morgonens hårda vindar gjorde att vi ändrade resvägen till Rhonedalen och Lyon, för vem vill köra husbil i hård vind på det karga höglandet? När vi på eftermiddan kommit förbi Lyon och skulle söka efter en ställplats för natten frågade Coosje: ”Ska vi äta middag på Fallerhof vid Freiburg?”. ”Javisst”, svarade jag, knappade in koordinaterna på GPS:en, startade motorn och halv nio på kvällen hade vi beställt middagen hos Fallerhof, där vi varit många gånger. När vi satt och åt hörde spanienvännerna Kristina och Eva av sig på mailen, och vi kom snabbt överens om att träffas i Moseldalen på lördag!